tisdag 10 mars 2009

Över 100 trafikolyckor på 12 timmar.

Det har snöat och blivit lite kallt i en avkrok i vårt avlånga land. Denna avkrok går under namnet Stockholm. Men hundra olyckor på tolv timmar känns som väldigt många på väldigt kort tid.Det är alltid trist med olyckor speciellt som jag nu läste att en äldre man dog i en utav dessa olyckor. Jag blir dock rätt konfunderad över en del saker kring detta fenomen.

Varje år (utan undantag) kommer det en period även i vår kungliga hufvudstad då det snöar och blir kallt, det kallas för vinter. Varje år blir stockholmarna lika förvånade och överraskade över det där vita som singlar ner från himlen. Jag kan köpa att personer som nyligen flyttat till Sverige (från sydligare breddgrader där inte snö förekommer i så stor utsträckning) kan bli överrumplade av de mjäll liknande små flingorna, men inte en person som levt hela sitt liv i Sverige. Ändock läser jag varje år om fenomenet snökaos. Detta snökaos består oftast utav några centimeter snö och viss kyla.

Nu till min egentliga fundering. När det nu är som det är och människorna i Stockholm generellt sett inte är speciellt vana bilförare på vinterföre, varför ger man sig då ut på vägarna? Är det en överdriven tilltro till den egna förmågan? Förstår man inte bättre eller har man inte tid att vänta de där 5-10 minutarna på tunnelbanan/pendeltåget/bussen eller vilket transportmedel man nu föredrar. Om jag bodde där nere (vilket jag nu gudskelov inte gör) skulle jag åka kommunalt jämt, de skulle få tvinga in mig i ett annat transportmedel. Förstå så smidigt, man kan dricka öl när man vill och inte behöva oroa sig om man kan köra dagen efter. Men ändå fipplar man in sig i en bil och brummar iväg.

Nu är det som det är, men man skulle ju kunna fundera om det inte vore värt att utrusta bilen med dubbade vinterdäck istället för de där plastliknande sakerna jag inte ens skulle vilja ha på en skottkärra. Kontentan av detta är att jag tycker att man inte ska göra saker man inte känner sig vidare säker på. Jag skulle exempelvis inte få för mig att flyga ett flygplan eller liknande som jag inte känner att jag klarar av.

Förstå om fler tänkte som jag, vilken underbar värld vi skulle leva i.